När julia insåg att hon inte längre kunde vara bäst i skolan – bestämde hon sig för att bli bäst på att svälta sig själv. Men så kom vändningen, och hon förstod att bara Gud kunde fylla tomrummet hon kände inom sig.
Julia, 17 år, berättar att hon fann Gud när hon mådde som sämst. Hon var en väldigt högpresterande tjej som ville ha högsta betyg och bästa resultat i allting. Men i slutändan fungerade det inte att hela tiden ligga på topp, och hon insåg att hon inte alltid kunde vara bäst i skolan.
– Då försökte jag hitta någonting som jag kunde vara bra på. Min metod blev att sluta äta. Jag tänkte att om jag inte är tillräckligt bra på någonting annat, kan jag bli bäst på svälta mig själv.
Det gick så långt att hon inte kunde gå till skolan längre och blev sjukskriven. Hon började också använda andra destruktiva självskadebeteenden, för hon kände ett sådant tomrum på insidan.
– Jag hade inte rätt verktyg för att fylla det förrän jag fick möta Gud. Då visade han mig att det går att bli frisk, och att jag inte heller bara behöver vara en tillfrisknande. Jag kan få lov att leva på nytt och bli så mycket mer än det. Jag kan få tillbaka glädjen och det hopp som jag kände att jag gick miste om.
Första mötet med kyrkan
Julia berättar att hennes väg till Gud var en process och att det varit många vändor fram och tillbaka. Allas resor ser olika ut och för henne var det inte så att det var en dag där allting blev självklart.
Julia blev inbjuden till en ungdomsträff, och det var det första mötet med ett kyrkligt sammanhang. Först kände hon inte riktigt att hon passade in, eftersom hon var mycket yngre än de andra. Men det fanns också fördelar med det.
– Jag behövde inte en lekkamrat där, utan jag tror att jag behövde lite av en storasyster som visar vägen, skjutsar mig in i kyrkans gemenskap. Det har betytt jättemycket för mig, för att jag har behövt en andlig synvinkel på många saker. Även om jag har jättekloka föräldrar och kompisar, pratar de inte alltid såsom Jesus kanske hade pratat.
På ungdomsträffen var det mycket dans och sång, och Julia kände sig i början inte helt bekväm med det. Men så kom en ungdomsledare fram och sade att hon inte behövde vara rädd.
– Han tog tag i mina händer, också började han applådera med dem. ”Kom igen, hoppa, klappa och släpp loss!” sa han. Sedan den dagen har jag varit så hypad varenda gång jag kommit till kyrkan.
Gud är den ende som kan fylla tomrummet
Julia känner starkt med ungdomar som mår dåligt. Det finns så många brustna människor i den här generationen, och hon känner en längtan att få berätta om Gud för ungdomarna. För henne har Ny Generation blivit ett sådant verktyg. Hon vill ge ett budskap om hopp – det finns en Gud som vill hjälpa och som kan befria.
– Jag känner verkligen att Gud har talat till mig och att jag fick gå igenom de prövningarna av en anledning, för att jag ska kunna berätta för människor att ”jag har gått igenom det här, och jag förstår vad det innebär”.
Julia berättar om ett tips som hon brukat använda när hon mått dåligt. På ena sidan av en lapp har hon skrivit den lögn hon intalar sig själv, till exempel att hon inte är fin nog.
– På den andra sidan har jag skrivit den sanning som står i Guds ord, att jag är skapad i hans avbild. Gud är så mäktig så att vi inte kan förstå det. Han skulle inte skapa någon form av misstag. Jag tror att om man proklamerar det, säger högt kanske varje morgon att ”jag är skapad i Guds avbild, jag är nog” så tror jag att det tankesättet så småningom sätter sig.
Hon berättar att när de precis startat Ny Generation-gruppen gick hon ihop med en kompis och delade ut komplimanglappar. Idén var att plantera någonting, så ett frö hos andra.
– Det finns ett uttryck som är ”jag kanske är den enda Bibeln någon får läsa”. Det som jag har fått, det är så värdefullt. Jag kan inte hålla det för mig själv.
Baserat på en videointervju från 2025 med Julia av Ny Generation. Videon kan ses här.