För fem år sedan började Jasmine läsa Bibeln. Här är hennes fantastiska vittnesbörd om hur Guds Ord förändrade hennes liv och hon fick möta Jesus.

Jag växte inte upp med en kristen tro, utan hade mest en vag idé om Gud – ”kanske finns han, men verkar vara långt borta och inte en del av mitt liv.”

Tonårsåren var tuffa. Jag brottades med psykisk ohälsa, dålig självbild och oläkta sår. Jag försökte vara den jag trodde andra ville att jag skulle vara, men kände mig ständigt misslyckad. För att slippa känna fyllde jag livet med distraktioner.

När pandemin kom tvingades allt stanna upp. Hemma i tystnaden kom allt jag burit upp till ytan – lögnerna om mig själv, skammen och skulden. En kväll, helt slut, bad jag en enkel bön, ovetandes vem den var riktad till: ”Gud, om du finns på riktigt, visa dig. Jag orkar inte mer.”

Kort efter kom en tanke: ”Skaffa en bibel.” Jag visste inte varifrån den tanken kom, men jag bestämde mig för att skaffa en. När jag fick hem Kärnbibeln NT och började läsa – först förklaringstexterna, sen evangelierna – var det som om en ny värld öppnades. Jag mötte Guds Son, mannen Jesus i skrifterna. Ordet blev levande, som om varje vers träffade de djupaste delarna av mitt innersta.

När jag läste berättelsen om kvinnan med blödarsjuka, som sträcker sig efter Jesus hörntofs och blir helad, blev jag djupt berörd. Mest av allt Jesu ord till henne:

”Min dotter [beskriver ett barnaskap, och att hon tillhör Guds familj], din tro har frälst (helat, räddat) dig! Gå i frid, och var helt helad (befriad för all framtid) från din plåga!”

Markus 5:34 (Kärnbibeln)